Kapitel 8. Ice Cream
Previous: ”Vad hette den där nya singeln med Justin Bieber nu igen? Girlfriend?” Jag kunde inte låta bli att skratta åt min kompis. Hon har fortfarande mycket kvar att lära och jag tänker lära henne allt jag kan.
Vad skulle jag välja? Choklad eller päron? Jag satte händerna bakom nacken och suckade. Kvinnan bakom disken väntade fortfarande på mitt svar. Åh. Varför ska det vara så svårt? Niall som redan köpt sin glass stod bredvid mig och väntade otåligt.
”AW C'MON! We don't have the whole day...” Han knuffade till mig i sidan och gav mig sedan blicken. Han hade rätt. De andra väntade på oss.
”Alright, alright... Chocolate. No Strawberry. Or chocolate...” Jag suckade djupt. ”I want Chocolate.” Kvinnan skyndade sig med att stoppa glassen i struten, rädd för att jag skulle ändra mig igen. Jag tog vänligt emot glassen över disken och betalade sedan vid kassan. Niall och jag började gå mot torget där vi lämnat dem andra. Jag smakade på glassen. Jag skulle tagit jordgubb.
Solen sken och fiskmåsarna sjöng. Det började bli sent men det var ändå riktigt varmt ute. London var otroligt vackert på somrarna. Det här var den bästa dagen hittills på semestern, enligt mig. Vi hade verkligen bara slappat och tagit det lugnt, vilket man ska göra på semestrar.
Killarna satt vid ett runt bord under ett parasoll vid caféet. De kollade upp så fort de hörde våra röster.
”Did you die on your way here? I was just about to call the cops.” Louis tog av sig pilotglasögonen och kollade glatt på oss. Han log så att alla tänder syntes. Niall fnös och hoppade sedan över staketet för att sätta sig på en ledig stol.
”Harry couldn't decide wether he should have chocolate or strawberry. The decision could actually effect his future. Right Harry?” Niall flinade mot mig. Jag hoppade också över staketet och satte mig på den sista lediga stolen. Jag satte armbågarna på bordet och lutade mig framåt.
”Very funny, Niall... I, anyway, didn't fall in love with the ice cream lady, like you.” Jag tittade på Niall som rodnade; livet är bra ibland. Niall harklade sig.
”I didn't fall in love... I just thought her way of doing ice cream was...” Han letade efter rätt ord. Louis böjde sig fram och låtsades vara intresserad. Niall kollade upp mot himlen.
”Stop!” Liam skrattade och höll för öronen. Niall fortsatte ändå:
”Hmm… I know! Beautiful.” Niall såg riktigt nöjd ut och lutade sig tillbaka mot stolen. Han satte händerna på magen och andades ut. Zayn droppade mobilen och öppnade munnen.
”Wait... So you think the ice cream lady made beautiful ice cream, is that what you're saying?” Zayn höjde på ögonbrynen och kollade konstigt på Niall som himlade med ögonen. Jag log.
"Boys! Can't we leave the ice cream lady!?" Louis höjde armarna över huvudet och sträckte på sig. Han gäspade. Niall skrattade, lika så Liam.
Det måste var något fel. Något allvarligt fel. Jag kollade på min kompis som skulle förklara hur man gör vacker glass. Jag satte handen för pannan och skakade på huvudet. Det började bli mörkt och det kändes som det var dags att åka hem. Jag drack upp det sista jag hade i glaset och tog sedan på mig min munkjacka.
"Shall we go?" Killarna slutade prata och kollade istället på mig. De började plocka i ordning och Harry åt äntligen upp sin glass. Jag var den första som ställde mig upp och började gå mot bilen som stod parkerad på baksidan.
Det var skönt att vara i London. Även fast vi var tvungna att undvika vissa saker, kändes det ändå bättre här. Jag satte mig i baksätet och väntade på att killarna skulle komma. Jag lutade mig tillbaka mot ryggstöden och suckade. Det var skönt med semester, riktigt skönt. Ändå saknade jag alla signeringar, konserter och fans. Speciellt fansen. Det hade dock blivit alldeles för mycket jobb på sistone och vi hade knappt hunnit prata med varandra mellan alla intervjuer och fotograferingar. Det var härligt att få umgås, bara vi. Vi hade sommarlov med andra ord.
Bildörrarna öppnades och Louis hoppade in framför ratten. Tystnaden ersattes av bilradion. Louis backade ut bilen och började köra mot hotellet vi bodde på för tillfället. Imorgon skulle min familj komma hit och de skulle stanna i några veckor. Jag kunde knappt vänta. Jag saknade dem så.
På onsdagen skulle jag och killarna gå på fotbollsmatch, vilket jag såg fram emot. England spelade landslagskamp mot Spanien i EM, det var semifinal. Det var många som pratade om matchen och vi hade faktiskt VIP-platser. Egentligen var jag inte jätteintresserad av fotboll men just en sådan match fick man inte missa. England var ändå riktigt duktiga och Spanien var regerande världsmästare. Annars hade vi inte jätte mycket planer för sommaren, bara ta dagen som den kommer.
Kommentera och säg vad du tycker!
Kram Juliette och Mathilda